Denna inbegriper bland ovrigt smin- samt skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin och porrbranchen saso alla omsatter miljarder vi att sexualisera och kommersialisera saken da kvinnliga kroppen. Sjalva iden om sexighet bygger gallande forbrukning. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt vi konsumtionsobjekt och konsumtionsbeteenden, vilket gor saken dar mo en ekonomiskt foreteelse: genom fysisk aktivitet, trender, kosmetika, medicinska sam farmaceutiska produkter forvandlar saken dar kroppen mo ett yta sasom befinner sig tilltankt att konsumeras visuellt saso e ting sasom definieras utav sin potential att uppliva sexuellt begar”. Sexighet gar tillsammans andra glosa ick att skilja fran forbruknin. Konsumtionssfaren befinner si i sin flax strongt erotiserad – tank bara villi all produkter sasom marknadsfors tillsammans bilder villi nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket ger nagon vidunderlig vidd
Illouz later sin tolknin itu saken dar skopiska kapitalismen vidrora Marx analys itu varuformen samt arbetet saso vardeskapande arbetsgang ino Kapitalets forsta kassett. Utnyttjandet utav den sexualiserade kvinnokroppen i saken da skopiska kapitalismen beskrivs sasom en expolateringsforhallande ino Marx bemarkelse, darbort karla sam kvinn omfatta par antagonistiska klasser samt mannen extraherar varde ur kvinnornas kroppar i liknelse med kapitalistens extraherande fran varde klocka arbetarens anatomi. Narvarand driver Illouz sitt tankegan for fjarran. Relationen emellan konen har odl vi mig begriper nagon helt annan dynamik an saken da emella knegare samt kapitalist, andock darfor att Illouz ick forklarar sin liknelse narmare ar det tufft att kunna hurda angelagen saken dar befinner si stav hennes tankegang.
Det ha kan forete sasom nago randanmarking men speglar e storre bekymmer med boken, namligen dess spretighet
praglade utav den tillfalliga forbindelsens sam konsumtionens logik. Detta styrks bruten dom mannisko sasom intervjuas, men dessa forefaller inte befinna ekonomiskt avhangig forsvinna partners samt inneha inga alternativ vuxna kidsen.
Det finns ytterligare bryderi och oklarheter tillsammans Illouz resonemang. I boken forekommer insprangda intervjuer som forfattaren genomfort inom ett langa storstader tillsammans karlar och kvinnor inom annorlunda aldrar. Dessa mannisko befinner si inte, saso inom Darfor gor karlek vark uteslutande straighta, a andra sidan befinner sig samtlig akademiker, chefer alternativt likvardi sam bestar ett tydlig urbant medelklasskikt. Det ha befinner sig en bruten bokens stora brist, ick enkom uta ett representationsperspektiv – alla grupper behover icke inkluderas ino analysen for att gora den giltig – andock ino det har fallet astadkomme ointresset forut arbetarklassen samt rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.
Nagon itu hennes huvudpoanger ar att dagens relationer blivit allting mer flyktiga, praglade bruten den tillfalliga forbindelsens och konsumtionens foljdriktighet. Det Azerbajddzjan kvinnor med amerikansk man har styrks utav de personer som intervjuas, men dessa forefaller inte besta ekonomiskt avhangi forsvinna partners och ager inga eller vuxna barn. Otaliga bruten dom sasom intervjuas skanke uttryck for vikten fran erotisk sjalvbestammande samt autonomi, nagon standpunkt sasom Illouz anser praglar samhallet inom grandiost.
Skada befinner si dessa norm jambordig starka samt viktiga inom arbetarklassen, dar det ekonomiska beroendet utav partnern ofta ar grandiost? Hurda titta det ut stav saken dar som brist ekonomiska forutsattningar att knacka op fran nago samband? Praglas relationerna i arbetarklassen bruten ett storre matt bruten forutsagbarhet sam livslangd alternativt befinner sig dom tvartom fortfarand mer osakra inom en reflektering utav prekariseringen itu arbetslivet sasom ju drabbat arbetarklassen hardast? Ser karlekslivets forutsattningar sam bekymmer identisk ut villig landsbyden som ino storstaden alternativt paverkas do exempelvi utav avflyttning eller de begransade mojligheterna at anonymitet?
Hon visar hurdan kapitalismen trangt in i ”den privata sfaren” samt hurda dess foljdriktighe darmed strukturerar ick blott vara yttre inte med dessutom inre midja.
Sjalv inneha inga besvarande villig do fragorna skad det befinner sig forvanande att Illouz avstar av att ens nudda do. Det befinner si oklart forsavit hon avse att sexualmoralen samt synen villi karlek sam parforhallanden ar densamma oavsett klassposition. Parallellt tillsamman det byte Illouz beskriver finns samt nago inom boken okommenterad rorelse inom omvan hal: e varnande fran hemmet, familjen och aktenskapet dessutom bland unga manniskor. Kvinnliga bloggare tillsamman fokus villig klassiska husmorssysslor sasom kokkons sam heminredning age hundratusentals lasare och konservativa politiska rorelser ager saso familjar mobiliserat runt fragor forsavitt konsroller, homofobi sam familjevarderingar i Europa och varlden dom senaste decennierna.
